e r u s u r ! ?

Jag hade nyss skrivit ett skitlångt inlägg om män VS kvinnor men jag tog bort skiten. Det blev för rörigt. Kontentan av det hela var iaf att jag är less på att vara beroende av en man. Har varit det hela mitt liv och tänker aldrig mer bli det.

Jag har sen jag var 17 år varit singel sammanlagt typ 10 månader, och inte ens under dessa månader har jag betett mig som en independent woman, utan istället övergått till att vara beroende av pappsen, bruuschan, Tompa och Mackan. Som exempel kan nämnas att jag vintern 05 ringde Tompa i panik och nästan grät eftersom min nybytta glödlampa i min sänglampa vägrade funka. Efter mutor om att jag skulle bjuda på kladdkaka kom han över och konstaterade efter 3 sekunder att sladden var urdragen. Detta är JAG!
Jag är van att ha folk ( läs män ) som gör saker för mig hela tiden. Som fixar allt tekniskt tjafs, som berättar för mig hur man gör när man deklarerar, som löser alla mina problem åt mig. Det är såklart ett I-landsproblem, men fortfarande ett problem eftersom jag hamnar i beroendeställning till dem. Jag lär mig ju för faan aldrig att ta hand om mig själv när jag hela tiden har andra som tar hand om mig! Jag är 24 år och vet knappt hur man rensar ett avlopp. Jag har absolut ingen aning om vad jag ska göra om jag får motorstopp. Jag tror ( precis som erika, haha ) att spolarvätska är nåt man slänger i håret för att krulla till det!

Börjar komma från ämnet men jag kör på. Det är inte bara i ett förhållande tjejer är beroende av killar. Vi är ju beroende av er hela tiden. Vad gör vi på våra s.k. tjejkvällar? Jo vi dricker vin, snackar lite skit om tjejer vi inte tycker om, men framförallt pratar vi om killar. Om pojkvänner, ligg, ex, bekanta, bekantas killar osv i all oändlighet. Vi analyserar sms, recenserar liggande, ältar gamla svek och planerar nya förälskelser.
Och vad gör då killar på deras herrträffar. Ja inte vet jag men dom pratar garanterat inte om tjejer. Helt enkelt för att killar har egna liv, intressen och är INTE beroende av det motsatta könet.

Nu har jag svamlat färdigt. Får återkomma en annan dag. Ska jobba en sista hemsk timme och sen gå till Malin och se slutet av fotbollen med henne och Hanna. Och kanske prata lite karlar!?


Pusshej

Visst finns det dagar som jag kan vara snäll och låtsas som förut

Och visst finns det dagar som det kan göra ont att se dig ramla häromkring



Det fanns en kärlek men den har brunnit ut
Du fick för stor del av mitt liv, jag kunde inte andas tillslut

Du säger att du minns och att det känns som igår
Men det var för länge sen för att ens komma ihåg

Och jag som trodde jag var kvar, jag har börjat på nytt
Det vet jag när jag ser dig, vart har du tagit vägen

Jag gav upp för länge sen
Jag gav upp för länge sen

Du är kvar med samma folk, kvar med samma man
Lever kvar i samma damm, och du går i samma kläder
Blir glad av samma rus, som en lögn i vackert väder i ett övergivet hus

Det är att leka med eld när du drar upp det här igen 
För du ser i mina ögon att jag försvann för länge sen

Det finns ingen att behaga, inget att förklara
Inget att försvara, jag gav upp för länge sen

Jag gav upp för länge sen

"Jag ringer på uppdrag av SJ för att mobba dig". Det fick Charlott Yxnäs höra på sin telefonsvarare när SJ ringde upp.

- Jag känner mig oerhört kränkt.

Charlott Yxnäs, 38, hade bokat en tågresa mellan Norrköping och Arlanda. Men SJ gjorde en ändring av tågnumret och talade in ett meddelande på telefonsvaren.

Efter information kommer chocken när telefonisten fortsatte:

"Jag tycker inte om dig"

"Jag är den hemska massmördaren Veronika. Jag kittlar dem i näsan med mina dreads tills de dör. Charlott Yxnäs. Yxnäsa. Jag ringer på uppdrag av SJ och jag ringer för att mobba dig för ditt efternamn, som är Yxnäs och som jag tycker är väldigt konstigt. Jag vill bara säga att jag inte tycker om dig. Du har ett konstigt efternamn och är säkert ful."

Charlott Yxnäs blev mycket upprörd och vill ha en förklaring från SJ. Hon vill inte att detta ska drabba andra kunder.

- Jag förstår inte vad som hänt. Man blir både ledsen och förbannad. Hur kan någon personal på SJ göra något sådant?

Inhyrd personal

Enligt SJ arbetar telefonisten på ett anlitat teletjänsteföretag som SJ hyr in. Thomas Oberländer på SJ:s pressjour beklagar det inträffade.

- Det här är ett olycksfall och det är absolut inte så här vi ska bemöta kunder. Vi ser allvarligt på det inträffade.

Vad ska ni göra åt saken?

- Vi vill nu veta hur det kunde hända och vad som kommer att göras för att det här aldrig ska upprepas.

Om en vecka ska Charlott Yxnäs sätta sig på ett SJ-tåg igen.

- Jag är fullt medveten om att det handlar om en enskild person. Men jag ser inte fram emot resan efter det här.


HAHAHAHA, allvarligt talat, är det jag som är trött och lättroad eller är detta hysteriskt roligt? Skulle gärna stifta bekantskap med denna sjuka hjärna "massmördar-Veronica". Tror hon skulle kunna tillföra en hel del till mitt liv.


/Tinten

Med tanke på de hundratusentals läsare som snart kommer ramla in till våran blogg kanske det vore på sin plats med en liten presentation?
Är inte mycket för brevväns-beskrivningar av mig själv så jag kör på den här fulingen...

För 5 år sedan:
Hade jag nyss tagit studenten. Jobbade på sjukhuset och hade ett nyss träffat Andreas. Hade dödsångest över vad jag skulle göra med mitt blott 19-åriga liv och bestämde mig för att dra till USA. Det gick sådär kan vi väl säga.

För 3 år sedan:
Tog mig äntligen ur mitt miserabla förhållande med ovan nämnda karl. Jobbade på Eniro och fann en vapendragare i Tompa. Levde det ljuva sambolivet med Gika på Thomeegränd. Var lite väl förtjust i fylla & fight men lugnade ner mig när jag träffade Chrille.

För 1 år sedan:
Var jag sjukt less på jobbet men nöjd med livet. Hade nyss flyttat till Rådhusgatan och det var både ångest och lycka att för första gången bo helt själv. Såg fram emot en fin sommar med Chrille och alla våra vänner.

För 3 månader sen:
Hade jag ångest inför att snart uppnå den vidriga åldern 24. Hade nog ångest över ganska mycket om jag tänker efter.

Igår:
Var jag bakis, trött och sur. Jobbade 17:00-00:00. Försökte sova men började tänka på äckelungen från The Ring och blev mörkrädd.

Idag:
Har jag lunchat med Gika på Lilla Siam samt genomlevt 7 snuskiga Eniro-timmar. Väntar på att Chrille ska ringa och jag ska få sova.

Imorgon:
Ska jobba 08:00-15:00, slinga håret på Gika, sanera min lägenhet och tvinga med någon kompis på bio.

Om 1 år:
Har jag funnit det beryktade lugnet och mår bra.




På tal om äcklet från The Ring...






Tack hej puss godnatt!